I rådande ekonomiska kris har Finland beslutat att ta krafttag mot de populära snabblånen och införa strikta begränsningar i hur dessa får framföras och utformas. Redan 2019 stramades reglerna för snabblån åt när ett räntetak på 20 procent infördes, som ett sätt att förbättra finländares ekonomier.
Det tog alltså mindre än ett år för denna lag att återigen skärpas, och denna gång halverar de räntorna igen – vilket innebär att kreditbolagen numera inte får erbjuda snabblån med en ränta som överstiger 10 procent. I de nya reglerna inför finska regeringen också ett förbud mot att marknadsföra snabblån.
Anledningen till dessa begränsningar är att det i dagsläget finns cirka 400 000 finländare med en eller fler betalningsanmärkningar – och det är en siffra som den finländska regeringen inte vill ska stiga.
I Sverige infördes liknande restriktioner 2018, om än inte lika stränga som i grannlandet. För två år sedan beslutade regeringen att räntan på snabblån i Sverige inte får vara mer än 40 procent över reporäntan. Tidigare har det varit fri prissättning på snabblånens räntor, och dessa har då kunnat passera flera hundra procent. Även i Sverige har vi ett högt antal personer med betalningsanmärkningar, och i dagsläget är det ungefär 490 000 svenskar som har anmärkningar. Vilket dock är lägre än Finland i relation till antalet invånare, som är det dubbla mot grannlandet.
I den svenska lagstiftningen infördes också ett tak för räntan, vilket innebär att den totala räntekostnaden aldrig kan överstiga 100 procent av lånet. Det vill säga att om du tar ett snabblån på 1 000 kronor kommer du aldrig behöva betala mer än 1 000 kronor extra i lånekostnader. Någon sådan gräns har inte införts för de finska snabblånen, vilket gör att dessa kan ges ut med en lägre ränta, men längre återbetalningstid – och på så sätt blir räntekostnaden för låntagaren i slutändan ändå hög.